Du är inte längre min dotter

Hallå där ute i den berömda holken. Hoppas att läget är fint med dig, vilket det är med mig.

Nu kommer jag att ge er en recension av en bok jag nyligen läst ut. Den heter "Du är inte längre min dotter", vilket är en roman av Frida Boisen.

Det var en av de värsta böcker jag någonsin läst. Jag grät inte, men kände med Frida i varje ord, varje stavelse, varje andetag. Allt bråk, allt skrik, alla slag, alla elaka ord, all misshandel. Jag kände exakt hur det var att vara med. Jag sögs in till att vara den där lilla rädda flickan som slängdes ut i mörka natten, i främmande land. Som inte längre var välkommen efter att ha hört sin pappa uttala de orden, så definitivt "Du är inte längre min dotter".

Allt som byggts upp, en fasad av ett lyckligt liv, ett liv av flärd, lyx och en massa tjänstefolk på andra sidan jorden.

En våldtäkt från pappas frus pappa kallad opa i Tyskland. En tunga i munnen, en smak av gammal gubbe när man själv bara är ett barn och fingrar på brösten av samma gamla gubbe som dessutom är nazist. Samma gamla gubbe som ber att Frida ska sitta i knät när pappan och hans fru är utomhus. Så blir det att han tar henne även mellan benen, samma sak när de sitter i bilen och ska skjutsa Oma (fruns mamma) och Opa (fruns pappa) till flygplatsen. Frida är minst, så pappan tycker hon ska sitta i mitten av baksätet, mellan Oma och Opa. Tafs på rumpan, mellan benen, allt händer på en gång. En pappa som viftat bort allt när Frida hittar mod att berätta.

Jag grät ganska mycket när jag läste om begravningen. Jag som är så nära min egen pappa, jag gör väldigt mycket tillsammans med honom och även med mamma. Nu handlar det om att jag tänker på vad som skulle hända om min pappa skulle dö, hur jag skulle reagera. Tårarna rinner ner för mina kinder när jag läser om hur begravningen blev.

Jag läser också allt annat, hur Frida väljer att förlåta, även om jag kan tycka att detta inte går att förlåta på något vis. Skulle detta hemska hända mig, så skulle jag aldrig mer vilja ha kontakt med en sådan skit till pappa.

Jag är så hemskt ledsen för Fridas skull, alla minnen, alla tårar, allt hemskt och okänt. Allt som hänt henne genom livet, ingen trygghet, ingenting. Pappa och hans fru som bråkar, pappan som misshandlar så brutalt att det tar längre tid än väntat för fruns arm att läka eftersom de i utlandet gipsat fel och fick göras om i Sverige igen.

Stackars, stackars Frida. Jag kan inte ens i min vildaste fantasi föreställa mig allt hon kände, fortfarande känner och med minnen som vägar lämna henne, som ibland spökar om natten och gör sig påmind. Allt är så hemskt att jag inte kan tänka klart.

Pappas fru som ringer upp Frida i Sverige och kallar Frida för diverse saker, och även ordet "Horunge". Att pappan inte satte ner foten och gjorde någonting åt det. Att han bara finner sig i att någon är elak mot hans dotter. Jag förstår inte och inte heller vill jag förstå hur man kan göra någonting sådant mot sin egen dotter. Man blundar, stänger av och tänker "Det var nog inte så illa menat" eller liknande.

Bara för mig att skriva denna recension gör att jag får ont i magen av tankar och gör att jag även har svårt att tänka klart.

Boken gör ont och är jobbig att läsa. Varje blad i den bränner och gör att tankarna kommer. Man undrar om det är någon man själv känner, något barn eller någon som vuxit upp och själv bär på smärta efter något så fruktansvärt som föräldrar som dricker, våld, övergrepp, slag osv.

Handling: Frida Boisen följer upp den hyllade romandebuten Berätta aldrig det här med en gripande berättelse om våld, missbruk och övergrepp.

Under ett gräl med sin dotter ställs Frida mot väggen. Hur kunde hon förlåta sin pappa? I jakten på sanningen hittar Frida elva dammiga dagböcker och gamla brev, där hon ställs öga mot öga med sitt eget vittnesmål som barn.

Efter skilsmässan från mamma Rosita gifter pappa Peter snabbt om sig, och hans internationella karriär tar honom via Tyskland till Indonesien på andra sidan jorden. Tonåriga Frida byter uppväxten i förorten mot en ny kontinent i hopp om att äntligen få lära känna sin pappa. Men lika idylliskt som lyxlivet i det lilla palatset låter, med tjänstefolk, cocktailpartyn och swimmingpool, lika ruttet är det på insidan, med en oundviklig katastrof som hägrar vid horisonten.

Du är inte längre min dotter är en fängslande berättelse om att bli förnekad som barn och om en uppväxt kantad av våld, missbruk och övergrepp. Men den skildrar också ett barns oförtrutna sökande efter kärlek och vikten av att aldrig ge upp.

Vill du inte läsa boken i fysisk form, så finns den även som ljudbok hos bookbeat, nextory och storytel med Frida själv som uppläsare. Den finns också som E-bok och Mp3 på cd.

Längd på ljudbok: 11h 19 min Utgiven: 2021-10-04 Antal sidor: 381 inräknat några sidor av författarens tack.

Du kan läsa ett smakprov här hos Adlibris.

#bestofnouw #bestofnouw2022 #boktips #boktipset #dagensboktips

Gillar