Jobbigt att gå i snö

Hallå där ute i den berömda holken. Hoppas att läget är fint med dig, vilket det är med mig. Trött i hjärnan är jag efter fysisk ansträngning. Ni som inte har Aspergers syndrom eller någon annan diagnos har nog svårt att förstå vad jag menar. Jag som har Aspergers syndrom tar in allt med syn och hörsel samtidigt, vilket blir jättejobbigt.
Jag är även väldigt rädd för branta backar, halt underlag och det där med att glida på snö. Allt det utsattes jag för idag, men jag vet hur det är och har varit med om det sedan jag var barn och gick omkring där. Min pappa fick hjälpa mig ganska mycket när det var brant nedför där vi gick, eftersom jag är så otroligt rädd för att halka.
Stället vi var till är Skönviksberget/Birstaberget i Sundsvall.
Förlåt för dålig uppdatering, men nouw har krånglat med att logga ut mig från bloggen och så har jag varit i natuen och spanat idag.

Nedanför pulkabacken

Delar av pulkabacken

Det var fullt av snö i skogen. Halt, isigt och blött på sina ställen

Jag som varit här sedan barnsben kan se hur mycket skog som har rensats bort. Förr var det stor skog där med massor av träd mm

Du kan se här hur mycket snö det faktiskt var kvar där i skogen


Så tråkigt att skogen är skövlad, så pass att man kan se ner till motorvägen som finns bredvid på vissa ställen. Förr kunde man inte se ut till motorvägen, men det kan man tyvärr nu. Blir så besviken över att det ska vara sådär kalt

Vägen du kan se till vänster är faktiskt en del av motorvägen

Tyvärr låg det en trasig stol där uppe på toppen till slalombacken

Utsikt över delar av Timrå från toppen av slalombacken
